Kvarnholmen är ett av Stockholmsområdets tydligaste exempel på hur ett gammalt industriområde blir en ny stadsdel. Där Kooperativa förbundet en gång malde mjöl i industriell skala bor i dag tusentals människor. Den här sidan handlar om själva omvandlingen: bolaget som driver den, tidslinjen, hur många bostäder som planeras och vilka byggnader från kvarntiden som bevarats.
Sidan gäller Kvarnholmen i Nacka, inte Kvarnholmen i Kalmar.
Från kvarnstad till stadsdel
Kvarnverksamheten på halvön går tillbaka till slutet av 1800-talet. Ångkvarnen Tre Kronor grundades enligt uppgifter om kvarnen år 1897, och byggnaderna stod klara 1898. Kooperativa förbundet förvärvade kvarnen 1922 och resten av ön året därpå, och gjorde platsen till en av landets största kvarnanläggningar. Ön hette då Hästholmen, ett av minst fyra namn holmen burit genom åren. Motivet var prispolitiskt: Nacka kommuns kulturmiljöprogram anger att syftet var att starta en egen produktion som kunde motverka livsmedelskarteller och hålla nere priserna på spannmålsprodukter. Sortimentet växte snart från mjöl till havregryn, spisbröd och makaroner. Malningen fortsatte i nästan ett sekel, men lades ner 1992, då omkring 370 anställda förlorade sina jobb. Efter det stod de stora kvarn- och silobyggnaderna tomma i flera år. Hela den historien, och vad som tillverkades här, finns på sidan om Kvarnholmens historia.
Stadsutvecklingen sedan 2007
Sedan 2007 pågår ett stort stadsutvecklingsprojekt på Kvarnholmen. Marken var förorenad efter industriepoken, och sanering har enligt Kvarnholmen Utveckling AB pågått sedan 2009. De första boende flyttade in i de nya bostäderna 2012, och sedan dess har kvarter efter kvarter vuxit fram, ofta i dialog med de gamla byggnaderna snarare än i stället för dem.
Vem bygger Kvarnholmen?
Bakom omvandlingen står Kvarnholmen Utveckling AB, ofta förkortat KUAB. Bolaget tar fram detaljplaner och bygger infrastrukturen, alltså gator, kajer, parker och ledningar, men uppför enligt sin egen beskrivning inte bostäderna själva. Det gör i stället byggbolag som JM och Peab. Ägandet har skiftat över tid: bolaget startade som ett samägt bolag mellan KF Fastigheter och JM, och i december 2012 förvärvade Peab och Folksam tillsammans KF Fastigheters hälft. I dag ägs KUAB gemensamt av JM och Peab.
Poängen med Kvarnholmen är inte att industrin revs bort, utan att den blev själva ramen för den nya stadsdelen.
Hur stort blir det?
Området byggs ut mot omkring 3 500 nya bostäder, en siffra som anges av både Kvarnholmen Utveckling AB och Nacka kommun. Utöver bostäderna anger kommunen cirka 30 000 kvadratmeter kommersiella lokaler och en ny grundskola för 700 elever. Kvarnholmen Utveckling AB talar om en framtida stadsdel med drygt 7 500 boende och runt 1 000 arbetsplatser. Eftersom utbyggnaden sker etappvis är en del kvarter färdiga medan andra fortfarande är byggarbetsplats.
| Uppgift | Kort svar |
|---|---|
| Projektstart | Stadsutveckling sedan 2007, sanering sedan 2009 |
| Första inflyttning | 2012 |
| Planerat antal bostäder | Omkring 3 500 |
| Utvecklingsbolag | Kvarnholmen Utveckling AB (JM och Peab) |
| Planmyndighet | Nacka kommun |
Sex delområden
Nacka kommun delar in Kvarnholmen i flera detaljplaneområden, bland dem Norra, Östra, Centrala och Södra Kvarnholmen samt Kvarnholmsplatån och Gäddviken. Att planera och bygga i etapper på det här sättet är det som gör att området kan växa under lång tid utan att allt behöver vara klart samtidigt. Trafiken in mot halvön, särskilt vid Henriksdalskorset, är en av de frågor kommunen fortsatt arbetar med.
Etapperna ligger inte i samma skede. Centrala Kvarnholmen är i allt väsentligt färdigbyggt med bostäder, kontor och service, medan det största återstående steget är Gäddviken. Den detaljplanen omfattar cirka 1 600 bostäder plus service, förskolor och allmänna platser: strandpromenad runt Svindersviken, gator, parker, torg, kaj och badplats. Samrådet är avslutat, och nästa skede är granskning, då kommunen publicerar sin samrådsredogörelse.
Siffran 3 500 svarar inte på hela frågan
Här är det värt att vara noggrann, eftersom de två tal kommunen publicerar inte utan vidare går att lägga ihop. Nacka kommun anger cirka 3 500 nya bostäder för Kvarnholmen som helhet. Samtidigt omfattar Gäddviksplanen ensam cirka 1 600 bostäder. Kommunen skriver inte ut om Gäddvikens bostäder ryms inom de 3 500 eller tillkommer utöver dem, och de två uppgifterna står på olika sidor utan en gemensam sammanräkning.
Praktiskt betyder det att den som vill veta hur stor stadsdelen till slut blir bör läsa 3 500 som kommunens riktvärde för Kvarnholmen, och behandla Gäddviken som en egen planprocess vars slutliga antal avgörs först när detaljplanen vunnit laga kraft. Uppgifterna är hämtade från Nacka kommuns projektsidor den 7 augusti 2026.
Byggnaderna som fick stå kvar
En stor del av charmen på Kvarnholmen ligger i att industriarvet bevarats. De funktionalistiska bostadshusen på den södra sluttningen ritades av Kooperativa förbundets arkitektkontor och uppfördes mellan 1928 och 1930, med Olof Thunström som en av de drivande arkitekterna. Det så kallade EPA-huset tillkom 1934 efter ritningar av Artur von Schmalensee. Sedan 2016 är havrekvarnen, kontorsbyggnaden Munspelet, disponentvillan, radhusen och det äldsta flerbostadshuset skyddade som byggnadsminne. Vem som ritade vad, och var smeknamnen Munspelet och EPA-huset kommer ifrån, står på sidan om arkitekterna bakom Kvarnholmen.