Det som gör Kvarnholmen i Nacka så omedelbart igenkännligt är de gamla kvarnbyggnaderna. Höga silor, kraftiga tegelmagasin och hamnkontor som en gång hanterade spannmål står kvar längs kajen, men i dag rymmer de bostäder. Den här sidan går igenom de bevarade husen, vad de var från början och hur de byggts om.
Ett industriarv som fick stå kvar
När kvarndriften upphörde hade Kvarnholmen kvar en samling byggnader med ett tydligt industriellt formspråk: tegel, betong, raka linjer och funktion före utsmyckning. I stället för att rivas har flera av dem varsamt byggts om till lägenheter. Enligt Kvarnholmen Utveckling AB har de gamla industribyggnaderna Qvarnen Tre Kronor, Silo, Hamnkontoret och Hamnmagasinet under senare år omvandlats till en blandning av moderna och tidstypiska bostäder.
Att bevara skalet och fylla det med nytt liv ger en kvalitet som ny bebyggelse sällan kommer åt: tjocka väggar, höga rum och en historia som syns i fasaden.
De bevarade byggnaderna
Qvarnen Tre Kronor
Den stora kvarnbyggnaden som gett halvön dess identitet. Här maldes spannmål under den tid då först privata bolag och sedan Kooperativa förbundet drev verksamheten.
Silon
De höga lagringssilorna är kanske områdets mest dramatiska siluett. Att bo i en ombyggd silo är ett av de mest särpräglade boenden Kvarnholmen erbjuder.
Hamnkontoret
Den administrativa byggnaden vid kajen, från tiden då allt gods kom och gick sjövägen.
Hamnmagasinet
Ett av de kraftiga magasinen för lagring vid vattnet, nu ombyggt för boende.
Magasin 3 som exempel
Ett konkret exempel på omvandlingen är Magasin 3. Den byggnaden gjordes om till bostäder mellan 2011 och 2013 efter ritningar av Total Arkitektur och Urbanism, och resultatet blev 71 lägenheter. Det visar hur ett enskilt industrihus kan ge ett helt kvarters värde av bostäder utan att den yttre karaktären går förlorad. Mer om byggnaden finns i artikeln om Magasin 3 på Wikipedia.
Nytt och gammalt sida vid sida
Mellan de bevarade husen har det också tillkommit nyproduktion. Utbyggnaden drivs av Kvarnholmen Utveckling AB, som ägs av JM och Peab, och som planerar för i storleksordningen 3 500 nya lägenheter på halvön. Resultatet är en miljö där tidstypiska tegelfasader möter moderna hus, och där gränsen mellan industriminne och nytt kvarter ibland går mitt i en gata. Planeringen för området beskrivs av Nacka kommun.
Hela bakgrunden till varför de här husen finns hittar du på sidan om Kvarnholmens historia.
Funktionalismens bostäder på södra sluttningen
Industribyggnaderna är bara halva arkitekturarvet. På den södra sluttningen lät Kooperativa förbundet uppföra ett av Sveriges tidiga funktionalistiska bostadsområden. Mellan 1928 och 1930 byggdes radhus för de anställda efter ritningar av Olof Thunström, under ledning av KF:s arkitektkontor och Eskil Sundahl. Några år senare, 1934, tillkom det så kallade EPA-huset ritat av Arthur von Schmalensee, ett fyravåningshus med ett fyrtiotal lägenheter. Tillsammans med Konsum Kvarnholmen, som öppnade 1935, bildade de en sammanhållen folkhemsmiljö där bostäder, butik och service var planerade som en helhet. Att de funktionalistiska bostäderna står sida vid sida med de tunga kvarnbyggnaderna gör Kvarnholmen till ett ovanligt komplett exempel på mellankrigstidens arkitektur.
När ön blev en halvö
Platsen hette ursprungligen Hästholmen och var länge en ö. Under 1970-talet fylldes Hästholmssundet igen för att underlätta industrins transporter, och ön blev därmed den halvö som den är i dag. Den fysiska omdaningen av landskapet hör ihop med industrins behov: tunga godsflöden krävde fasta förbindelser snarare än vatten runt om. Namnbytet från Hästholmen till Kvarnholmen kom på 1930-talet, sedan posten upprepade gånger blandats ihop med Hästholmen i Östergötland. Hela den bakgrunden finns på sidan om Kvarnholmens historia.
Kooperativ vision möter modern stadsutveckling
Det som gör arkitekturen på Kvarnholmen särskilt intressant är mötet mellan två epokers idéer. KF:s mönstersamhälle byggde på tanken om ett komplett samhälle med eget bibliotek, skola och Konsumbutik, allt i funktionalismens raka formspråk. Dagens utbyggnad, som drivs av Kvarnholmen Utveckling AB med JM och Peab som ägare, fyller mellanrummen med nyproduktion och bevarar samtidigt de gamla skalen. Resultatet är att besökaren kan läsa av närmare hundra års bostadshistoria genom att gå längs gatorna, från 1920-talets arbetarradhus till dagens silolägenheter.