Kvarnholmen i Nacka fick sitt namn av de stora kvarnar som maldes spannmål här från slutet av 1800-talet. Under några decennier var halvön och de närliggande stränderna en av Sveriges viktigaste platser för mjöl och bröd, först i privat regi och senare i Kooperativa förbundets ägo. Spåren finns kvar i form av höga silor och kraftiga tegelmagasin längs kajen.
För tydlighetens skull: det här är historien om Kvarnholmen i Nacka, inte den gamla stadskärnan med samma namn i Kalmar.
Kvarnindustrin tar plats vid Saltsjön
Läget var idealiskt för en kvarn. Spannmål kunde fraktas in sjövägen och mjöl skeppas ut samma väg, nära Stockholm men ändå med gott om plats för stora anläggningar. Den första moderna kvarnen i området var Saltsjöqvarn på den intilliggande stranden, där Holmberg och Möllers Qvarn AB köpte mark 1888 och stod färdiga med en ångdriven kvarn 1890, ritad av arkitekten A.W. Bergström i rött tegel. Det berättar Stockholms läns museum, som också noterar att kvarnen gick över till eldrift 1916 och att en mannagrynskvarn ritad av Joel Norborg tillkom 1923.
Kvarnen Tre Kronor och Juvelkvarnen
På själva Kvarnholmen grundades kvarnen Tre Kronor. Enligt Wikipedia köpte Qvarnaktiebolaget Tre Kronor mark 1897 och kvarnbyggnaden stod klar året därpå. Verksamheten kom senare att ingå i Kvarn AB Juvel, och det är därför namnet Juvelkvarnen är så tätt förknippat med Kvarnholmen. Här maldes spannmål i industriell skala under större delen av 1900-talet, ända tills driften upphörde 1992.
När mjölet slutade rinna ur silorna blev byggnaderna kvar som monument över en hel epok av svensk livsmedelsindustri.
Kooperativa förbundets kvarnstad
Den verkligt formande kraften för Kvarnholmen var Kooperativa förbundet, KF. KF förvärvade Hästholmen 1922 och kom att prägla halvön i ungefär sju decennier. Här byggde KF inte bara kvarnar utan en hel arbetsmiljö med bostäder för de anställda. Under perioden 1928 till 1930 uppfördes radhus för arbetarna, och KF ansvarade också för kommunikationerna till området. Bron Kvarnholmsbron öppnade redan 1923 och vägen in, Kvarnholmsvägen, hörde länge till KF:s domäner.
Det gör Kvarnholmen till ett ovanligt tydligt exempel på den kooperativa rörelsens idé om att ordna både produktion och vardagsliv på samma plats. Bostäderna, kvarnarna och servicen hängde ihop i en sammanhållen miljö som präglar halvön än i dag.
Tabell: kvarnarna kring Kvarnholmen
| Anläggning | Grundad | Notering |
|---|---|---|
| Saltsjöqvarn | Mark köpt 1888, kvarn klar 1890 | Holmberg och Möllers Qvarn AB, på stranden intill Kvarnholmen |
| Kvarnen Tre Kronor | Mark köpt 1897, byggnad klar 1898 | Senare del av Kvarn AB Juvel, i folkmun Juvelkvarnen |
| KF:s ägande | Från 1922 | Förvärvade Hästholmen, byggde bostäder och drev kvarndriften |
Från industri till bostäder
När kvarndriften lades ner stod området med tomma men mäktiga byggnader. Sedan mitten av 2000-talet har de gamla industrihusen i stället fyllts med bostäder, samtidigt som ny bebyggelse vuxit fram mellan dem. Hur de gamla kvarnarna, silorna och magasinen förvandlades till lägenheter kan du läsa mer om på sidan om industriarkitekturen på Kvarnholmen. Vill du tillbaka till översikten finns den på kvartersguidens startsida.