Husen på Kvarnholmen bär namn som folk använder utan att fundera på var de kommer ifrån. Kontorsbyggnaden nere vid farleden heter Munspelet. Det gula flerbostadshuset uppe på sluttningen heter EPA-huset. Bakom bostäderna och de tidiga funkisfabrikerna står två arkitekter vid Kooperativa förbundets arkitektkontor, Olof Thunström och Artur von Schmalensee, som mellan 1927 och 1934 ritade radhus, flerbostadshus, en fabrik och en disponentvilla på samma kulle. Här får du veta vem som ritade vad, var smeknamnen kommer ifrån och vilka hus som är skyddade i dag.
Vilka ritade husen på Kvarnholmen
När Kooperativa förbundet tog över Kvarnholmen på 1920-talet växte ett helt brukssamhälle fram här, med industrier, arbetarbostäder, disponentvilla och butik. Planeringen gjordes av KF:s nystartade arkitektkontor, där Olof Thunström tog fram utbyggnadsplanen, och all bebyggelse inom området uppfördes efter kontorets ritningar. Därför hänger husen ihop trots att de kom till under nästan fyra decennier.
Thunström ritade bostäderna: radhusen på den södra sluttningen 1928 till 1930, lamellhuset Stora stenhuset 1929 och disponentbyggnaden 1931. Artur von Schmalensee ritade havregrynskvarnen, påbörjad 1927 och färdig 1928, en lådliknande byggnad med fönsterband och ljus puts och en mycket tidig funktionalistisk fabriksbyggnad. Han ritade också Nya stenhuset 1934, huset som kom att kallas EPA-huset.
| Byggnad | Arkitekt | Byggår | Byggnadsminne |
|---|---|---|---|
| Havrekvarnen | Artur von Schmalensee | 1927 till 1928, återuppbyggd 2023 | Ja |
| Radhusen på södra sluttningen | Olof Thunström | 1928 till 1930 | Ja |
| Stora stenhuset | Olof Thunström | 1929 | Ja |
| Disponentvillan | Olof Thunström | 1931 | Ja |
| Nya stenhuset, kallat EPA-huset | Artur von Schmalensee | 1934 | Nej |
| Huvudkontoret, kallat Munspelet | KF:s arkitektkontor | 1964 | Ja |
Varför kontorshuset kallas Munspelet
Huvudkontoret stod färdigt 1964 och ligger långsträckt utmed farleden, som en välkänd profil för alla som passerar in mot Stockholm. Det var den säregna formen som gav huset dess folkliga namn. De långa fönsterbanden löper i rader ovanför varandra längs hela fasaden, och likheten med ett munspel är svår att komma ifrån när man väl har sett den. Den nedre delen glasades in helt 1974.
Byggnaden ligger nära kajstråket, och fler utblickar mot vattnet finns i guiden om kajpromenaderna längs vattnet på Kvarnholmen.
Ett industriarv som fick stå kvar
När kvarndriften upphörde hade Kvarnholmen kvar en samling byggnader med ett tydligt industriellt formspråk: tegel, betong, raka linjer och funktion före utsmyckning. Varje hus hade sin bestämda uppgift i en livsmedelskedja. Här tillkom en havrekvarn 1927, en spisbrödsfabrik fyra år senare och en makaronifabrik 1934, alla efter att Kooperativa förbundet tagit över med det uttalade målet att motverka livsmedelskarteller och pressa spannmålspriserna.
I stället för att rivas har flera av byggnaderna varsamt byggts om till lägenheter. Ombyggnaderna behåller sådant som nyproduktion sällan har: tjocka väggar, höga rum och en fasad där husets tidigare uppgift fortfarande syns.
De bevarade byggnaderna
Qvarnen Tre Kronor
Den stora kvarnbyggnaden som gett halvön dess identitet. Här maldes spannmål under den tid då först privata bolag och sedan Kooperativa förbundet drev verksamheten.
Havrekvarnen
Artur von Schmalensees ljusa, lådformade fabrik från 1928, byggd för att göra havregryn och en mycket tidig funktionalistisk fabriksbyggnad.
Silon
De höga lagringssilorna är kanske områdets mest dramatiska siluett. Att bo i en ombyggd silo är ett av de mest särpräglade boenden Kvarnholmen erbjuder.
Hamnkontoret
Den administrativa byggnaden vid kajen, från tiden då allt gods kom och gick sjövägen.
Hamnmagasinet
Ett av de kraftiga magasinen för lagring vid vattnet, nu ombyggt för boende.
Så blev ett magasin 71 lägenheter
Magasin 3 gjordes om till bostäder mellan 2011 och 2013 efter ritningar av Total Arkitektur och Urbanism, och resultatet blev 71 lägenheter. Ett enskilt industrihus kan alltså rymma ett helt kvarters bostäder utan att den yttre karaktären går förlorad. Mer om byggnaden finns i artikeln om Magasin 3 på Wikipedia.
Så bodde arbetarna i Thunströms radhus
Bostäderna på den södra sluttningen väger lika tungt i arkitekturarvet som fabrikerna. Där lät Kooperativa förbundet uppföra ett av Sveriges tidiga funktionalistiska bostadsområden, ritat av Olof Thunström vid KF:s arkitektkontor och byggt mellan 1928 och 1930. Området väckte stor uppmärksamhet på Stockholmsutställningen 1930, den utställning som introducerade funktionalismen i Sverige för en större allmänhet, och husen fick internationell uppmärksamhet för sin arkitektur.
Varje lägenhet var 68 kvadratmeter med två rum och kök, badrum och en liten trädgård i söderläge, och uteplatserna gjordes insynsskyddade. Från tamburen i norr har man direktkontakt med kök, vardagsrum och sovrum, vilket både är praktiskt och ger lägenheten en öppen känsla. Samtida industrier löste bostadsbehovet för sina arbetare med små ettor eller spisrum.
Tillsammans med Konsum Kvarnholmen, som uppfördes 1935 med butik i bottenvåningen och fyra lägenheter ovanpå, bildade bostäderna en sammanhållen folkhemsmiljö där bostäder, butik och service var planerade som en helhet. Att de funktionalistiska bostäderna står sida vid sida med de tunga kvarnbyggnaderna gör Kvarnholmen till ett ovanligt komplett exempel på mellankrigstidens arkitektur.
Stora stenhuset och EPA-huset, fem år isär
Stora stenhuset stod klart 1929 och ritades av Olof Thunström. Det innehöll från början 54 lägenheter med ett rum och kök, badrum, separat wc och balkong. Husdjupet är bara 9,2 meter, vilket gör lägenheterna genomgående med fönster åt två håll.
Nya stenhuset kom fem år senare, 1934, och ritades av Artur von Schmalensee. Det är ännu smalare, bara 7,2 meter djupt, och planerades för 40 tvårumslägenheter på 45 kvadratmeter vardera. Lägenheterna saknar balkong, och i stället finns vädringsbalkonger i trapphusen. Det syns på fasaden: balkongerna sitter i en lodrät rad rakt ovanför entrédörrarna i stället för utanför vardagsrummen.
Huset ansågs inte lika bra och gediget som det fem år äldre grannhuset, och i folkmun kom det att kallas EPA-huset. EPA var på den tiden en varuhuskedja som stod för låga priser och lite enklare kvalitet. Namnet har följt med huset sedan dess.
Vilka hus är skyddade i dag?
Sedan 2016 är fem delar av KF:s Kvarnholmen skyddade som byggnadsminne: havrekvarnen, kontorsbyggnaden Munspelet, disponentvillan, radhusen och det äldsta flerbostadshuset. Just Nya stenhuset står inte med i förteckningen över länets byggnadsminnen. Det hus som i folkmun ansågs vara det enklare av de två saknar alltså byggnadsminnesskyddet, men inte allt skydd. Nacka kommuns kulturmiljöprogram pekar ut smalhusen för bevarande, ner till fasader, tak, fönster, entrépartier och färgsättning, och att inglasning av balkonger ska undvikas.
Hela halvön ligger dessutom inom ett av Nackas fyra riksintressen för kulturmiljövården, det som omfattar kommunens norra kust vid Stockholms farled och inlopp.
Nytt och gammalt sida vid sida
Mellan de bevarade husen har det också tillkommit nyproduktion. Utbyggnaden drivs av Kvarnholmen Utveckling AB, som ägs gemensamt av JM och Peab, och som planerar för i storleksordningen 3 500 nya lägenheter på halvön. Resultatet är en miljö där tidstypiska tegelfasader möter moderna hus, och där gränsen mellan industriminne och nytt kvarter ibland går mitt i en gata. Hur utbyggnaden är indelad i etapper går att läsa i guiden om Kvarnholmen Development och stadsdelens delområden, och vad det innebär att flytta hit finns samlat i guiden om att bo på Kvarnholmen.
Hela bakgrunden till varför de här husen finns hittar du på sidan om Kvarnholmens historia.
När ön blev en halvö
Platsen hette ursprungligen Hästholmen och var länge en ö. Under 1970-talet fylldes Hästholmssundet igen för att ge öns industrier en bättre transportväg, och ön blev därmed den halvö som den är i dag. Namnbytet från Hästholmen till Kvarnholmen kom på 1930-talet, sedan posten upprepade gånger blandats ihop med postorten Hästholmen i Östergötland.
Hundra års bostadshistoria på en promenad
På Kvarnholmen möts två epokers idéer om hur man bygger. KF:s mönstersamhälle byggde på tanken om ett komplett samhälle med eget bibliotek, skola och Konsumbutik, allt i funktionalismens raka formspråk. Dagens utbyggnad fyller mellanrummen med nyproduktion och bevarar samtidigt de gamla skalen. Besökaren kan alltså läsa av närmare hundra års bostadshistoria genom att gå längs gatorna, från 1920-talets arbetarradhus till dagens silolägenheter.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan lamellhus och smalhus?
Det är samma sorts hus. Smala flerbostadshus kallades från början lamellhus, och benämningen smalhus kom först senare. Båda husen på Kvarnholmens södra sluttning hör till den typen, och det är därför de omväxlande beskrivs som det ena eller det andra i äldre och nyare texter.
Vad innebär det att ett hus är byggnadsminne?
Byggnadsminne är ett skydd enligt kulturmiljölagen. Länsstyrelsen beslutar om skyddet i samråd med fastighetsägaren, och i beslutet står vilka delar av byggnaden som omfattas. Den som vill ändra en skyddad del måste söka tillstånd hos Länsstyrelsen först.
Vad hände med havrekvarnen efter byggnadsminnesförklaringen?
Betongstommen visade sig vara i så dåligt skick att den inte gick att rädda. Lösningen blev det omdiskuterade beslutet att riva stora delar av huset och bygga upp en minutiös kopia, med några mindre anpassningar. Arbetet blev klart 2023.