Kvarnholmen är ett av Stockholmsområdets tydligaste exempel på hur ett gammalt industriområde blir en ny stadsdel. Där Kooperativa förbundet en gång malde mjöl i industriell skala bor i dag tusentals människor. Den här sidan handlar om själva omvandlingen: bolaget som driver den, tidslinjen, hur många bostäder som planeras och vilka byggnader från kvarntiden som bevarats.
Sidan gäller Kvarnholmen i Nacka, inte Kvarnholmen i Kalmar.
Från kvarnstad till stadsdel
Kvarnverksamheten på halvön går tillbaka till slutet av 1800-talet. Ångkvarnen Tre Kronor grundades enligt uppgifter om kvarnen år 1897, och byggnaderna stod klara 1898. Kooperativa förbundet förvärvade ön 1922 och gjorde platsen till en av landets största kvarnanläggningar. Malningen fortsatte i nästan ett sekel, men lades ner 1992, då omkring 370 anställda förlorade sina jobb. Efter det stod de stora kvarn- och silobyggnaderna tomma i flera år. Hela den historien finns på sidan om Kvarnholmens historia.
Stadsutvecklingen sedan 2007
Sedan 2007 pågår ett stort stadsutvecklingsprojekt på Kvarnholmen. Marken var förorenad efter industriepoken, och sanering har enligt Kvarnholmen Utveckling AB pågått sedan 2009. De första boende flyttade in i de nya bostäderna 2012, och sedan dess har kvarter efter kvarter vuxit fram, ofta i dialog med de gamla byggnaderna snarare än i stället för dem.
Vem bygger Kvarnholmen?
Bakom omvandlingen står Kvarnholmen Utveckling AB, ofta förkortat KUAB. Bolaget tar fram detaljplaner och bygger infrastrukturen, alltså gator, kajer, parker och ledningar, men uppför enligt sin egen beskrivning inte bostäderna själva. Det gör i stället byggbolag som JM och Peab. Ägandet har skiftat över tid: bolaget startade som ett samägt bolag mellan KF Fastigheter och JM, och i december 2012 förvärvade Peab och Folksam tillsammans KF Fastigheters hälft. Sedan dess ägs KUAB till lika delar av JM och ett bolag som Peab och Folksam äger gemensamt.
Poängen med Kvarnholmen är inte att industrin revs bort, utan att den blev själva ramen för den nya stadsdelen.
Hur stort blir det?
Området byggs ut mot omkring 3 500 nya bostäder, en siffra som anges av både Kvarnholmen Utveckling AB och Nacka kommun. Utöver bostäderna planeras stora kommersiella lokaler och en grundskola för omkring 700 elever. Kvarnholmen Utveckling AB talar om en framtida stadsdel med drygt 7 500 boende och runt 1 000 arbetsplatser. Eftersom utbyggnaden sker etappvis är en del kvarter färdiga medan andra fortfarande är byggarbetsplats.
| Uppgift | Kort svar |
|---|---|
| Projektstart | Stadsutveckling sedan 2007, sanering sedan 2009 |
| Första inflyttning | 2012 |
| Planerat antal bostäder | Omkring 3 500 |
| Utvecklingsbolag | Kvarnholmen Utveckling AB (JM samt Peab och Folksam) |
| Planmyndighet | Nacka kommun |
Sex delområden
Nacka kommun delar in Kvarnholmen i flera detaljplaneområden, bland dem Norra, Östra, Centrala och Södra Kvarnholmen samt Kvarnholmsplatån och Gäddviken. Att planera och bygga i etapper på det här sättet är det som gör att området kan växa under lång tid utan att allt behöver vara klart samtidigt. Trafiken in mot halvön, särskilt vid Henriksdalskorset, är en av de frågor kommunen fortsatt arbetar med.
Byggnaderna som fick stå kvar
En stor del av charmen på Kvarnholmen ligger i att industriarvet bevarats. De funktionalistiska bostadshusen på den södra sluttningen ritades av Kooperativa förbundets arkitektkontor och uppfördes mellan 1928 och 1930, med Olof Thunström som en av de drivande arkitekterna. Det så kallade EPA-huset tillkom 1934 efter ritningar av Arthur von Schmalensee. Tre av byggnaderna är skyddade som byggnadsminnen sedan 2016. Mer om husen och hur de byggts om finns på sidan om industriarkitekturen på Kvarnholmen.